"Hur orkar du hålla på?"

 
Inte helt sällan stöter jag på folk som förundras över hur vi hästmänniskor orkar med att dag ut och dag in lägga så många timmar i stallet. Frågor som "hur orkar du hålla på?", "tröttnar du inte?" och "måste du åka till stallet varje dag?" är några av de vanligaste jag stöter på. Ofta följs de av något i stil med "oj, det skulle jag aldrig klara av". För mig är svaren rätt självklara. Jag orkar med för att det är den livsstilen jag har valt, min största passion i livet och något jag mår bra av. Att vara i stallet är en lika solklar punkt på dagen som att äta eller gå till jobbet. Visst kan det ta emot ibland, det ska man inte glömma bort, men på det stora hela så längtar jag till stallet nästan varje dag. 
 
Det är inte bara en gång som jag själv har ställt mig frågan vad jag skulle göra i livet om jag inte hade hästarna. Under perioder där jag inte har mått helt hundra och varit borta mycket från stallet har jag nästan klättrat på väggarna hemma. Att vara i stallet är mitt sätt att hämta- och göra av med energi på samma gång. Jag behöver de där timmarna utamhus där jag kan koppla bort resten av min omvärld och bara fokusera på det jag håller på med just för stunden. Hur bra eller dålig dagen än har varit blir den alltid lite bättre om jag får vara i stallet.
 
Hästar är så fantastiska djur. De accepterar en precis som man är och dömer ingen. Den där tysta kommunikationen man kan ha med sin häst går inte riktigt att sätta ord på. Ni som vistas runt hästar förstår vad jag menar, och därför behöver ni inte heller ställa frågan kring varför man håller på. Dag ut och dag in, i alla väder. Jag önskar att alla de icke hästmänniskor vi har runt oss får möjligheten att uppleva den där känslan som man bara kan få tillsammans med en häst. En mjuk mule som blåser varm luft på kinden, en gnäggning när man ska hämta sin kompis i hagen eller att bara sitta och lyssna på ljudet av en häst som äter. Kommer ni på något bättre än det får ni gärna berätta det för mig. 

Sommarbete när det är som bäst

 
För ungefär en vecka sedan släppte vi hästarna på sommarbete. Nu går de på gräs dygnet runt och trivs bättre än någonsin. Den här perioden över sommaren när hästarna går på bete är väldigt skön även om den tyvärr brukar innebära att intentiteten i träningen trappas ner. Det blir lite pussel med att stämma av tider som man tar in och rider så att ingen häst ska bli lämnad ensam kvar i hagen.
 
Dessa fina bilder tog Dixi i fredags när hon var med mig hos hästarna. Vi två har hittat varandra rätt nyligen och kommer jättebra överens. Hon följer med mig till stallet ibland vilket är jätteroligt. Att hinna med någon form av socialt liv är svårt när man har häst och jobbar heltid. Hinner man inte umgås med kompisar utöver jobb, och stall får man helt enkelt ta med sig kompisarna till stallet! Vill ni se fler fina bilder som Dixi har tagit (klart ni vill!) så gör ni det enklast genom att klicka här, eller söka efter wondersbydixi på Instagram.  

Vi har debuterat 110 cm - film

Förra veckan gjorde vi vår debut i 110 cm när hemmaklubben annordnade Pay & Jump. Även denna starten resulterade i en felfri runda och den här gången var kommunikationen oss emellan mycket bättre. Känslan jag hade både på banan och under framridningen var precis som jag vill ha den. Sixten taggade till ordentligt och letade hinder. Vi kunde fullfölja rundan helt enligt plan och det flöt på bra. Under ritten hann jag tänka att "det här går ju riktigt bra". Underbart när man får till det precis som man vill. Själv kände jag att jag kom till ridning bra och tog beslut när jag behövde det. Vi höll galoppen i svängarna och jag lät bli att göra onödiga små förhållningar när jag inte behövde. Ett plus till rutinkontot. 
 
Sixten luftade ordentligt över hindren men kniper med bakbenen i språnget. Jag har inte klurat ut vad det beror på. Kanske är det så enkelt att han inte tycker att han behöver använda de ordentligt över så låga höjder, eller så är det så att han fortfarande är svag i bakknäna att han gör på det viset som han är bekväm med. Jag får luska vidare över vad det kan bero på. 
 
Glöm förresten inte att sätta på HD om ni kollar på videon! 
Publicerat i Tävling
Taggar: Allright Sixten / hopptävling / hästhoppning / pay & jump
Kommentarer (0)