Tre bilder

Stallfritt


Är det inte typiskt att man ska bli sjuk när vädret ute är underbart? Vi har som regel att är man sjuk och inte jobbar/ går i skolan, då blir det heller inget stall. Typiskt!

Jag gissar att det får bli en minivila för hästarna. Men imorgon då jäklar ska jag vara tillbaka i stallet! Hoppas att vädret håller i sig tills dess.

Söndagshoppning och uteritter

 
Hemma och magsjuk har jag nu äntligen lite tid över till att sitta vid datorn och skriva. 
 
I söndags hoppade jag båda hästarna i ridhuset. Jag hade min bästa coach med mig, mamma förstås! Sixten var först ut denna dag, och han var inte helt pigg. Våren tar på hästarna och det märktes speciellt på honom. Det blev en lugn och fin framjoggning med fokus på böjda spår för att han skulle mjukna i sidorna. Jag använde mig mycket av hindren och red volter och serpentiner runt alla hinder. Perfekt! Vi hade sedan två sockerbitshinder placerade på diagonalerna och en kombination med ett galoppsprång på ena långsidan. Som uppvärmning i hoppningen skuttade vi i åttor över sockerbitarna. Redan här märktes det att Sixten hade jobbigt att bromsa efter hindren och gärna ville dra iväg. Det blev många halter, backa några steg och sedan mjukt igång igen. Bara för att man är stor får man inte springa iväg som man vill. Det blev bättre efter en stund i alla fall. 
 
Det blev ett kort pass för honom, men det gjorde säkerligen lite nytta då han var väldigt avslappnad och fin på slutet. Det var ingen idé att pressa för hårt utan vi höll oss på låga höjder. 
 
Ginnie var näst på tur, och om det var någon som var i form denna dag var det hon. Hon var verkligen i sitt esse! Jag värmde upp henne på samma sätt med volterna kring hindren, och hon var lugn och stadig i handen. Det var ingen idé att bråka med formen, den kommer när den kommer. Det vi fokuserade på var att hon skulle bli varm i kroppen och att vi skulle vara överens. Framhoppningen på henne bestod av travhoppning över sockerbitarna, i mönster av en åtta precis som med Sixten. Hon höll sig ovanligt lugn både före och efter hindren vilket bådade gott. 
 
När hon blivit mer varm i kroppen la vi till kombinationen där vi fick ändra avstånd några gånger innan det stämde perfekt. Sedan försökte jag lägga ihop alla hinder till en bana där jag kunde hoppa flera varv och det fungerade bra. Det känns som om jag hittar min ridning mer och mer vilket känns bra. Sedan körde vi på Ginnie och jag och hon var riktigt rolig att rida. Letade hinder överallt och hoppade allt jag styrde på utan tvekan! 
 
Ginnie är verkligen en häftig häst när man får det att stämma. Om vi bara kan få nerverna i styr kommer vi att kunna ha riktigt kul tillsammans. Så får alla säga vad de vill, men jag vet att det går att få ordning på oss.
 
Igår (måndag) var jag i stallet tidigt och bestämde mig för att rida ut. Från början trodde jag inte att jag skulle hinna rida alls då jag började jobba 11.30, men jag skyndade mig och hann rida ut en sväng med varje häst i solen. Jag gissar att jag knappast behöver berätta hur nöjda hästarna såg ut när de fick ta en morgontur.