Hoppning över titthinder

 Bilden är inte från idag.
 
Tidigare idag bestämde vi oss för att hoppa hinder med en mer "tittig" karaktär. Jag släpade in tre oljefat, ett smalhinder med konor i och den stora vattenmattan. Sixtens första reaktion var att tvärnita i dörren och titta till ordentligt. Så vi fick börja passet med att jag ledde runt honom runt de hinder jag hade byggt upp för att han skulle våga gå förbi och nosa på dem. Tanken var att det skulle bli så avspänt som möjligt inför ridningen. 
 
Vi värmde upp med en studs på medellinjen. Sedan fortsatte vi med vattenmattan på vilken vi först ställde en "sockerbit" (cavaletti) och sedan två på höjen. Vattenmatta är inget problem utan han hoppade väl över den genom hela passet. Även smalhindret hoppade Sixten över riktigt bra. Det är jag själv som tycker att smalhinder är lite läskigt att hoppa, så det blev en bra träning för mig själv. Tunnorna var det hinder som var läskigast för dagen, men Sixten är schysst och hoppar allt jag styr på. Oerhört tacksamt för mig som ryttare att han inte ballar ur på läskigare hinder. 
 
Det blev ett intensivt och bra pass och känslan var bra. Sixten hoppade upp sig och var reglerbar och jag hade en bra känsla för distanserna. Mamma filmade lite under hoppningen så jag visar er senare.
Publicerat i Vardagsträning
Taggar: Allright Sixten / Sixten / bra hästblogg / bra hästbloggar / häst / hästblogg / hästhoppning / pafyrahovar / på fyra hovar / påfyrahovar
Kommentarer (0)

Tankar om fälttävlans VM

Såg ni terrängen i VM i fälttävlan igår? Jag satt bänkad framför tvn hela dagen och kikade. Det är alltid intressant att få en större inblick i en sport man inte är så insatt i. Jag har väldigt dålig koll på hur bedömningssystemet fungerar i fälttävlan med straff hit och dit. Det kanske är någon av er som kan förklara hur det funkar? Det jag fastnade för först var all den glädje man såg hos hästar och ryttare. Det var uppmuntrande klappar på hästarna, glada tillrop och segergester när ryttarna tog sig i mål. Riktigt härligt att se! 
 
Terrängprovet har jag alltid tyckt ser oerhört häftigt ut, även om jag aldrig i livet skulle vilja hoppa de hinder som ekipagen gör. Totalt livsfarligt! Trots all den säkerhet som finns kring tävlingarna med mängder av funktionärer, veterinärer och bankontrollanter som finns är det ju precis som den svenska förbundskaptenen sa en högrisksport. Och att det fanns en stor risk syntes ordentligt igår. Det var många otäcka fall och hästar som slog i sig i de maffiga hindrena. Det var till och med så illa att en häst i det brittiska teamet kollapsade och dog efter terrängprovet. Fruktansvärt tragiskt. Läs mer om händelsen här.
 
Banan såg riktigt tuff ut och jag är imponerad över hästarna som kämpar gärnet. Ja ryttarna gör ett grymt jobb också! Jag satt och höll andan på varje hinder kändes det som. Trots att det finns en så stor risk i terrängprovet tycker jag om koncenpet med fälttävlan. Det kräver en mångsidighet hos både häst och ryttare. Att kunna både rida dressyr, banhoppning och terrängen på den nivån tycker jag är imponerande, och nyttigt!
 
Däremot tycker jag att man borde se över grenens utformning ytterligare. Är det verkligen värt att ha fasta hinder i terrängen till exempel? Skaderisken är hög, och ekipagen man såg igår är världens bästa, men ändå skedde många fall och många ekipage fick bryta. Säkerheten borde gå före.
 
Vill ni läsa mer om terrängen kan ni klicka här. På länken hittar ni också en intervju med svenskan Dag Albert som gjorde en felfri ritt i terrängen. 
 
Intervju med Sveriges förbundskapten i fälttävlan. 
Publicerat i Åsikter & Tankar
Taggar: bra hästblogg / bra hästbloggar / häst / hästblogg / pafyrahovar / på fyra hovar / påfyrahovar / videoinlägg / vm fälttävlan / åsikter / åsiktsinlägg
Kommentarer (0)

Kvällsjogg

 
Det blev en sen kväll i stallet igår. Vi hade dessutom stalljour. Ute hann det bli mörkt så vi var inne i ridhuset. Sixten joggades av mig medan Ginnie longerades av mamma. Passet blev helt okej för vår del. Det fanns mycket energi att jobba med vilket jag inte riktigt lyckades ta hand om på bästa sätt. Hade jag haft lite mer ork hade det gått bättre. Men Sixten jobbade på och gjorde ett bra pass.