Säkerhetskoll i stallet

 
Vi hade i veckan en genomgång av boxen och stallgången för att se över om det fanns saker hästarna kan göra sig illa på. Det är lätt att bli hemmablind när man vistats i samma stall större delen av sitt liv. I snart fjorton år har jag haft häst uppstallad på samma ställe. Man borde egentligen se över inredningen i stallet lite oftare, men tyvärr glöms det lätt bort eller så fokuserar man på andra saker. Några åtgärder gjordes i vilket fall.
 
Viktigast var att få bort metallkrokarna som satt i hästarnas ögonhöjd i stallgången. Jag vet inte hur många gånger jag har hållit andan när jag vänt runt hästarna i gången och hoppats att de ska vända tillräckligt smidigt för att inte göra sig illa. Det måste låta idiotiskt att läsa att vi vetat om krokarna men inte gjort något åt dem. Det har varit något som ska göras något åt men som gång på gång runnit ut i sanden. Men nu ÄNTLIGEN har vi skruvat ner alla farliga krokar och ersatt de med plastkrokar i midjehöjd i stället. Eller vi har Jonas att tacka för det. Han ställde upp och gjorde jobbet och jag instruerade. Han tog även bort en metallbit ur Sixtens box som varit till en hink från början. Nu är både stallgången och boxen något säkrare än innan och vi har minskar risken för onödiga skador.