Lek från marken

 
Ibland fastnar man lätt i ett vardagsmönster som är ganska så likadant. Inte minst den här mörkare årstiden då man inte gärna ger sig ut och rider själv. Att rida på ridbanan utomhus eller i ridhus faller sig ganska naturligt. Det blir lätt lite enformigt och aningen svårt att variera ridningen speciellt mycket. Däremot har det hjälpt ganska mycket att ha ett uppsatt mål att träna mot, som i det här fallet dressyrtävlingen på söndag. Den senaste veckan har jag tränat mycket på de olika momenten som ingår i programmet vi ska rida. Både varje moment för sig och att lägga ihop de olika delarna i en blandad ordning. 
 
För att få ett avbrott och göra något hela annat busade vi därför till det igår med lek och träning från marken. Då och då brukar jag försöka klämma in sådana dagar. Det innebär i korta drag att jag kör lite frihetsdressyr med Sixten lös. Han är väldigt snabb med att förstå vad jag menar och tycker att det är en väldigt rolig träningsform. För varje gång vi tränar lär han sig snabbare och snabbare och blir mer följsam. Detta är tillfällen där vi blandar lek och övningar på samma gång. Ett av våra senaste inslag är att löshoppa småhinder (jag springer före och han hoppar efter), något som han blir väldigt busig av. Att ha en 700 kilos häst som springer efter en i bockig gladgalopp för att sedan vara med på en halt eller helomvändning är en rätt mäktig känsla. Där finns inget tvång och inga hjälpmedel, utan är bara den fria viljan som styr. En annan fördel är till exempel att vi kan träna ryggningar utan att jag sitter på. Just det där med att backa har vi inte fått någon större kläm på med mig på ryggen, men från marken går det bättre. Så då kan vi träna på det utan att Sixten egentligen tänker på det. Han vet att om han backar riktigt fint bakom mig så kan han få en bit morot eller två. Positiv förstärkning och mutor är inte så dumt!