På Fyra Hovar

Uppe från hästryggen
Helgen blev en ända stor uterittshelg. Solen sken trots att det var isande kallt och utemänniska som jag är trotsade jag de bitande isvindarna och tog mig utanför ridhusets skyddande väggar. På lördagar brukar vi vara ett gäng som skrittar ut ihop när vi har möjlighet. Så blev det även denna lördagen. När jag rider ut väljer jag nästan alltid hackamore för att vila Sixtens mun. Jag skulle vilja rida mer på hack, men han går inte jättebra på det när man ska försöka rida lite mer seriöst. På något vis brukar uteritt också innebära barbackaritt. Det fungerar ju bra så länge man bara ska skritta. Eftersom jag är så frusen av mig är barbacka ett bra alternativ då jag kan slänga på ett gosigt täcke och sedan låta Sixtens varma rygg värma mina ben. 
 
I söndags fick jag den inte helt strålande idén att ta med mig kameran runt halsen när jag red ner till terrängbanan för lite klättring. (Hallå säkerhetstänk?!) Det blåste riktigt ordentligt och kylan fick inte helt ovanligt upp Sixtens energinivå. Några vidare bilder blev det inte heller till min stora besvikelse. Istället hade jag fullt upp med att motverka de glädjeskutt som jag kunde känna var på gång. Nä i fortsättningen får jag ta med mig en fotograf som är till fots. 
 
Veckan har annars flutit på bra hittills. I måndags var ridhuset ledigt så vi kunde skumpa runt nästan helt ensamma. Skumpa runt skriver jag för att det är den vettigaste beskrivningen av ridpasset med tanke på hur mycket kläder jag hade på mig, haha. Huvudsaken var att vi blev av med dagens överflödiga energi. I tisdags blev det inte mycket bättre, men definitivt roligare. Sista ridgruppen för kvällen hade hoppat studs så vi lät hindren stå kvar i ridhuset. Till en början var vi ensamma, men sedan kom ett helt gäng som skulle rida och alla bestämde sig för att haka på vårt studshoppande. Det är superkul när man kan rida tillsammans på det viset! 
 
Igår hade jag hästledig dag då lektionerna höll på till halv nio på kvällen. För kvällströtta mig blir det på tok för sent för att börja rida den tiden. Mamma kunde som tur var longera på dagen, så motion fick han den lille grå. Jag styrde istället bilen mot Boråshållet för att överraska sambon som var på kurs där och samtidigt fyllde 25 år. Efter två timmar i bil smög jag in i matsalen på kursgården och överraskade med present. Det blev en mycket lyckad kväll tillsammans med honom och de andra kursdeltagarna. En kul idé av mig själv måste jag säga!