Film Pay & Jump 110 cm

Här kommer en film från Pay & jumpen som vi startade den 21 januari. Rundan på filmen är från 110 cm vilket var den bättre rundan. Det var faktiskt första gången jag startade två klasser på samma dag och det var ett lyckat val. Under första rundan som var 100 cm fick han chans att spana in banan och komma igång, och under runda två hade vi därför ett bättre flyt då han redan hade sett alla hinder. 

Filmer på ingång - först hoppning

Kvällens lilla projekt är att klippa filmer, något som visade sig vara klurigare än jag tänkt mig. Jag har inte hunnit skaffa mig ett lämpligt videoredigerarprogram på min laptop utan klipper just nu filmerna i telefonen. Av de anledningen tar det lite längre tid än vanligt. Voltigefilmen får bli mestadels en failvideo där man kan få sig ett och annat skratt åt alla klumpigheter och smickrande vinklar. Det bjuder jag på! Jag kommer också att lägga ut en film från i onsdags då vi hade hoppträning.
 
Träningen gick förresten mycket bättre än veckan innan. Den här gången var samspelet och kommunikationen oss emellan (mellan mig och Sixten alltså) betydligt bättre. Hemläxan blir att sätta upp ett bättre grundtempo och där komma till ridning och förbättra kontrollen. Just nu tar jag bort galoppen och det blir nästan för lydigt samtidigt som jag backar in i hindren. Vi har även varit ute på grusvägarna och travat och galopperat för att hitta en naturlig framåtbjudning men också för att det är skönt att komma bort från ridbanan och ut i naturen. Ett uppskattat ridpass både hos häst och ryttare. 
 
Klippet ovan är från igår då vi hoppade i paddocken. Vi filmade bara sista rundan där mjölksyran blev påtaglig och jag fick lägga på ordentligt mycket ben för att vi skulle häva oss runt banan. Vi båda behöver öva upp vår styrka och kondition så att vi orkar runt en tävlingsbana. En liten spoiler där kanske... 

Vi testar voltige - film

När jag var yngre tränade jag voltige ibland. Vi var en grupp tjejer som fastnade för denna sport och som höll på någon termin eller två. Det var enbart på skoj och vi fick hålla oss med den utrustning som fanns att tillgå och vår voltigehäst var en ponny. Därefter startade jag upp min egen voltigegrupp som jag tränade i några år. Även det enbart på skoj, och på ponny. Trots att det nu var några år sedan har mitt intresse suttit kvar och jag tycker att voltige är oerhört roligt! Ginnie och jag testade på det några gånger, även om hon inte var helt förtjust i det. Ginnie var nämligen lite bakskygg och ogillade att ha ryttaren i obalans. Att vara voltigehäst passade henne inte så bra.
 
Sixten däremot har ett coolare psyke och en positiv inställning till det mesta. Dessutom är han min första häst som har rätt storlek. Voltigehästar brukar nämligen vara enormt stora. Den kategorin hästar tillhör han definitivt. Vid två tillfällen har vi under de senaste veckorna prövat på att träna lite, och det har gått över förväntan. Bara det att jag lyckas hoppa upp från marken förvånade mig ganska rejält. Filmen är från vårt andra träningspass. En ganska stel fröken Matilda försöker flaxa runt så gott jag kan och Sixten han gör som han brukar och gillar läget. Han är för härlig den här hästen. Jag testar något nytt och han är helt med på noterna. Tanken är att vi ska fortsätta träna någon gång emellanåt. Både för att det är kul och nyttigt för min balans, men också för att Sixten ska bli krocksäker (skämt å sidan). För egen del ska jag fortsätta att stretcha och träna upp min egen styrka så att jag kan slipa på tekniken.